Fredagen den 22 juli smäller det i centrala Oslo, och senare rapporteras skjutningar på ön Utöya, där ett läger för norska socialdemokratiska ungdomsförbundet hölls. Ett dygn senare vet vi att minst 84 ungdomar dödades på ön, och enligt Norska polisen, 7 i Oslo. Sökningarna fortsätter på Utöya, och man befarar fler dödsoffer.
Det behöver inte sägas att detta är en en enormt tragisk och monumental händelse. Inte bara för Norge utan för hela norden.
Under gårdagens sändningar i SVT 1, 2, Kunskapskanalen och TV4 kunde jag och många med mig följa händelseutvecklingen. Under fredagen sände SVT live från NRK, medan TV4 sände Postkodkampen.
Fredagens nyhetsbevakning präglades av stor förvirring, något som speglade det kaos som rådde i Oslo och på Utöya. Under sändningarna pekade de flesta experter och kommentatorer på att det skulle kunna vara ett terrordåd med islamistiska förtecken. Många uttalade sig försiktigt, men få sa emot (en av få: Magnus Norell , Terrorexpert, i SVT). Ingen gav någon alternativ förklaring.
Sent under natten till lördagen kom nyheten att det sannolikt bara var en gärningsman, den Norske islamkritikern, Anders Behring Breivik. (Läs mer)
Det finns något djupt problematiskt med hur snabbt associationerna bombning; terrorism; islam, fick fäste i bevakningen. Detta utan att någon fakta egentligen presenterades. När det senare framgick att skytten hade högerextrema sympatier så framträder ett obehagligt samband.
Starka fördomar om de andra: invandrare och då framförallt muslimer, spelade in i vansinnesdådet. Liknande fördomar återfinnes i mediebevakningen av samma händelse.
Särskilt tydligt framträdde fördomarna under lördagens Nyhetsmorgon i TV4. Vid denna tidpunkt var gärningsmannens identitet känd, och hans kritik mot det mångkulturella samhället likaså. Programledaren poängterade då att förövarens bakgrund och utseende står i bjärt kontrast mot hur man tänker sig en terrorist: någon i slöja, från en grotta i mellanöstern. Terrorexpert Magnus Norell invände då att det inte är ovanligt med högerextrema terrordåd, och att den idag stereotypa bilden av en terrorist är mycket ung.
Associationen terrorism; islam visar sig med tydlighet.
För den med extrema åsikter är det ofta en association mellan islam; fiende. En sammankoppling som sannolikt figurerade i skyttens syn på sin samtid. De som inte är vi, är våra fiender. Då blir inte valet av mål svårt att förstå: den som står med fienden, är också vår fiende.
När jag följde den tidiga mediebevakningen av vansinnesdåden så blir det tydligt för mig att en grogrund för denna typen av händelser står att finna i de associationer som media är med att skapa. Bilden av de andra: invandrare som något farligt, där den tydligaste bilden är den muslimer som terrorister. En bild som media kan skapa, därför att vi tillåter det. Sannolikt därför att den svarar mot våra föreställningar.
Så även om vi nu gärna vill fördöma mannens dåd som vansinniga, i ett försök att skapa distans till det inträffade, måste vi också förstå att vi varit med och skapat grunden för dådet. Precis som i fallet Lasermannen räcker det inte med endast en extremist, det måste finnas en kulturell grogrund för extrema åsikter. Och vi är dessvärre delaktiga i att skapa denna grogrund. Vare sig vi har hållit med, varit tysta eller inte ropat högt nog.
***
Uppdateras kontinuerligt med länkar.
Du har så rätt, Bo. Tyvärr är mediebilden så förvrängd. Vänster (i olika schatteringar) har alltid setts som ett större hot än höger.
Rent skitsnack!! Det är inte vi själva eller media som skapar bilden av Islam, det är islamisterna duktiga på att göra själva genom deras frenetiskt förekommande terrorism i Islams namn.
Jag publicerar din kommentar eftersom den på ett effektivt sätt understryker att jag har en poäng. Tack!
[...] Avsaknaden av behärskning, framförallt i TV och radio, ledde under fredagen till mycket förhastade slutsatser om vem och varför som gjort detta [...]